Vinterdäck
Värt att veta om vinterdäck
Det viktigaste när det gäller vinterdäck är nog att byta i god tid. Rätt vad det är slår halkan till. Odubbade vinterdäck kan du montera innan 1 oktober. Dubbade får du vänta till efter 1 oktober med, om det inte blivit vinterväglag före det. Hur tidigt du bör byta beror givetvis på var i landet du bor. Normalt krävs bara 1,6 millimeters mönsterdjup för att din bil ska vara godkänd enligt lagens bokstav. Vintertid gäller 3 millimeter mönsterdjup för att din bil skall vara godkänd enligt lagen.
Skillnader mellan vinterdäck och sommardäck
Vinterdäck även kallat vinterhjul är framtagna specifikt med vinterväglag i åtanke och differentierar sig därför från sommardäck vad gäller bland annat gummiblandningar, däckmönster och ett däckdjup på minst 3 millimeter. Dessa skillnader gör däcken mer lämpade för både vinterväglaget och lägre temperaturer. Förutom utseendemässigt går det att särskilja sommardäck från vinterdäck eftersom de sistnämnda ofta är märkta med en symbol som visar en snöflinga och en bergstopp, M+S, M-S, M.S., M&S, MS eller Mud and Snow. Dock kan specifikt stämpeln M och S inte alltid garantera att de är framtagna just för vinterunderlag utan står också på vissa grovmönstrade terrängdäck. Ett sommardäck har egenskaper som lämpar sig väl för temperaturer ner till 5 +-grader och vinterdäck lämpar sig bäst för temperaturer under 5+.
Regler och lagar om vinterdäck
Från och med 1 januari 2013 råder ett vinterdäckskrav för både lätta och tunga fordon, svensk- likväl som utlandsregistrerade. Detta innebär att man enligt lag i Sverige under perioden 1 december till och med 31 mars måste ha däck som uppfyller särskilda krav när det är vinterväglag. Vinterväglag definieras av att det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Kravet att ha vinterdäck gäller samtliga axlar och på tunga fordon på drivande axlar.
Undantag från kravet
Under den angivna tidsperioden för vinterdäckstvång finns det emellertid några situationer då kravet inte gäller. Detta gäller i tillfällen då fordonet inte anses utgöra någon trafikfara; exempelvis vid provkörning, bogsering av fordonet och körning till besiktning. Undantag gäller även om fordonet ägs av Försvaret eller körs med stöd av saluvagnslicens till särskilda destinationer. Fordon är dessutom undantaget kravet på vinterdäck om det har en fälgdiameter som är högst 10 tum.
Olika typer av vinterdäck
Det finns en hel del olika typer av vinterdäck att välja mellan men det finns också en god anledning till detta. Olika typer av klimat och körmiljöer kräver däck med olika funktioner, till exempel är centraleuropeiska däck mer anpassade för slask medan nordiska är mer anpassade till extrem kyla samt snö- och isunderlag.
I Sverige delas vinterdäck för personbilar vanligtvis in i tre olika kategorier:
> Dubbdäck
> Nordiska dubbfria däck
> Centraleuropeiska dubbfria däck
Dubbdäck
Användning av dubbdäck är begränsat till perioden 1 oktober till 15 april, men är också tillåten när det är eller förväntas bli vinterväglag. Enligt undersökningar som gjorts av trafikverket halveras dödsrisken på vinterunderlag för bilar utan ESP antisladdsystem med dubbdäck jämfört med dubbfria vinterdäck.
Till skillnad från vinterdäck måste en tillkopplad släpvagn till en bil med dubbdäck också den utrustas med dubbdäck vid vinterväglag. Detta gäller oavsett om fordonet är undantaget från kravet på vinterdäck eller inte. Dock gäller inte vice versa, utan en släpvagn får till exempel ha dubbdäck även om bilen inte har det. Det är även möjligt för kommuner att meddela förbud mot trafik med fordon som har dubbdäck på vissa vägar eller vägsträckor. För mer information om sådana potentiella förbud bör man kontakta kommunen ifråga.
Nordiska dubbfria däck
Nordiska dubbfria däck är anpassade specifikt för nordiska vintervägar med högre säkerhet och framkomlighet i snö. De har generellt utomordentlig bromssträcka och förbättrat grepp och dragförmåga även i djup snö.
Centraleuropiska dubbfria däck
De Centraleuropeiska dubbfria däcken är utvecklade för mer våt och slaskig väg samt torr asfalt, men har en låg prestanda på is och snö. Därför har de ibland svårt att uppfylla de krav som ställs på däck i nordiska klimat. Emellertid är de både tysta och har bra stabilitet på barmark vilket gör att de lämpar sig till körandet begränsat till 500 mil per vinter och runt större tätorter där det nästan alltid är barmark eller slask. Om man beslutar sig för att under vintertid använda sig av centraleuropeiska dubbfria däck bör man vara medveten om dess begränsningar. Tester visar att det bästa nordiska dubbfria vinterdäcket har en 18 meter kortare bromssträcka (bromsning från 80 km/h) än de allra bästa centraleuropeiska dubbfria vinterdäcken.
Däckens hårdhet
När man köper vinterdäck är även däckens ålder en viktig faktor att ta i beräkning eftersom gummiblandningar tappar flexibilitet och blir hårdare allteftersom det åldras. Vid köp av nya däck är de skyddade av en hinna som tillsammans med en sval och mörk förvaring bromsar åldringsprocessen och bibehåller däcken i nyskick i upp till 5 år. Däckens hårdhet kan mätas och beräknas i enheten grader Shore på en skala mellan 0 till 100 (° Sh). Hårdheten på de flesta vinterdäcken mäts i en standardtemperatur på +20 grader. Det är viktigt att vara medveten om att detta tal ibland kan vara missvisande eftersom olika gummiblandningar inte reagerar på samma sätt i kyla.
Däckens placering
Trafikverket rekommenderar att de bästa däcken bör monteras bak på personbilarna för att få bästa väggrepp och undvika överstyrning. Dock bör inte skillnaden mellan kvalitén på framdäcken och bakdäcken vara för stor eftersom detta då kan leda till understyrning som kan vara livsfarligt vid plötsliga undanmanövrer.
För att bibehålla körsäkerhet även på vintern är det viktigt att följa det lagar och regler som existerar, och välja vinterdäck som passar dina körbehov. Något som dock är ännu viktigare och ofta försummat är att även anpassa din körning och hastighet efter väderlek och potentiella trafikfaror.
Läs mer i Däckbranschens Informationsråds vinterfolder